Jag börjar kunna vara utan dig nu,det känns bra och inte
på något elakt sätt men jag kan vara utan din röst,inte behöva
se dig och inte behöva röra dig,börjar bli mindre beroende och
det känns bra,du vänjer mig att bli självständig och det är något
som faktiskt betyder någonting även fast jag blir sur ibland.
Men om jag tänker efter så är det bra,personer som finns där för
mig får mig att inse det,att det är okej,att det inte är bra att vara
beroende av någon och bli självständig.
Du finns fortfarande i mina tankar sjukt ofta,men börjar försvinna
och jag tänker på annat mer och mer och behöver inte veta av dig
lika ofta,göra någonting eget utan att känna sig egoistisk och elak
för att jag inte tänker på dig för hur man än vänder på det så har
alla egna liv och man lever bara en gång eller hur?
så lika bra att göra det bästa av hela situationen,klara sig själv
och leva varje dag som om det vore ens sista även om folk tror saker
för det är ens egna liv och man vet sanningen själv och så länge man
själv är lycklig,fast såklart man inte bara ska tänka på sig själv utan
på vänner,pojkvän/flickvän och familj men det tror jag nog att dom flesta
gör.
Jag har aldrig riktigt förstått personer som är självupptagna mest helatiden,
att man inte kan se till någon annan persons behov och inte bara sitt eget
och det förstår jag fortfarande inte även om jag vet att man ska tänka
på sig själv men inte helatiden bara på sig själv och bli stämlplad som en
egoist,jag skulle få rätt mycket skuldkänslor om jag sket i en kompis som
mådde dåligt och det skulle inte försvinna på ett tag.
Jag är en såndär som har hört hela livet att jag tänker för mycket,visst det
kanske är sant men alla gör dom flesta saker mer eller mindre,
även om jag aldrig har varit den som velat tänka nästan helatiden så kan jag
ju inte precis råför det och ibland är det väl bra och tänka efter,inse sanningar
och hur andra ser på saker och ibland betyder det rätt mycket faktiskt.
Jag har velat vara synsk i flera år och älskar att få höra av folk som är det,
när dom har sett,hört eller märkt saker kan sitta och prata om sånt jättelänge
och har flera böcker om övernaturliga saker också,
min halvsyster är det och i pappas gamla lägenhet hände det massa saker,
en gång var jag med och det skrämde skiten ur mig och i det här fallet så handlade
det om min mobil och lite annat så när jag svarade så skrek jag rakt ut,
kändes lite elakt för min kompis som hade ringt fattade ingenting alls och jag var
tvungen att förklara allting.

Jag blir lätt på prathumör eller skrivhumör när jag är trött och är nog därför
jag skrivit rätt mycket men ska sluta nu,
puss till alla som orkade läsa.